Visar inlägg med etikett Anekdoter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Anekdoter. Visa alla inlägg

torsdag 14 februari 2008

Pengar? Näe det använder vi inte här. Kreditkort? Näe, inte det heller.


Varje gång jag ser den äckliga SL-info-skylten i busskuren där jag bor blir jag arg. Det börjar med bilden. Det är en bild på överkryssade pengar.

Dom kunde lika gärna kryssat över FN:s logotyp. Kanske ett fett rött streck rätt över de mänskliga rättigheterna eller varför inte ett förbud mot kvinnlig rösträtt?

SL föri helvete!! Man kan betala för varor och tjänster med kort eller kontanter överallt i ett fungerande, hyfsat modernt samhälle! I nittionio av hundra av dessa samhällen fungerar till och med båda.

Men inte hos SL. Dom har ett annat system. Ett eget. Ett smartare.

Jag skäms dessutom som en hund för Stockholm och Sveriges skull. För om det är svårt för oss stockholmare att betala för sin resa är det hundra gånger värre för turisterna. Texten börjar med "You can't pay with money or cards on the busses" och fortsätter med "You can't pay with foreign credit cards in this machine" och avslutar med "..you need a swedish phone to pay with SMS"

Betalningar var smidigare på 1500-talet. Vad blir nästa steg. En egen valuta?

tisdag 12 februari 2008

"Åk hem för fan!"

För någon vecka sedan färdades jag med buss 77 från Solna till St:Eriksplan. Plötsligt ser jag att bussföraren börjar jiddra med en påstigande. Inget nytt under solen, men följande tragiska lågvattenmärke är bland det sjukaste jag hört.

Den påstigande kvinnan frågar chaffisen hur hon ska göra för att betala med SMS. Föraren replikerar blixtsnabbt med att vråla i högtalarna att det tyvärr är "stopp i körningen för att det är en resenär som inte vill betala för sig". Kvinnan försöker förklara sig, men försent. Chauffören har sett ut kvällens offer och tänker inte sluta. Att passagerarna suckar och vill åka vidare rör honom inte i ryggen.

Istället stannar han bussen och frågar "Vad kommer du ifrån?", Kvinnan säger att hon kommer från Norrland och därför inte förstår sig på SL:s smarta betalsystem. Chaffisen är obeveklig. "Gå av bussen", säger han. När kvinnan gråtande går av bussen ropar han "Men åk hem då för fan om det är så svårt".

Du tror inte att det är sant, eller hur? Jag önskar att det inte var det.

söndag 23 december 2007

Kollektivtrafikens Härskartekniker


SL använder tusentals härskartekniker för att vi som resenärer ska känna oss dåliga och små när vi åker med deras olika färdmedel. En av dessa är "förarbyte".

Det fungerar så här: bussföraren stänger dörrarna, väntar på den avlösande föraren och släpper på passagerarna sist. Aldrig någosin tvärt om.

Vi resenärer får snällt stå utanför i regn, kyla och mörker. Först ska chaffisarna småprata med varandra en smula. Sedan ska tillträdande chaffis pressa ner sin feta röv i Lasse Åberg-sätet och långsamt och hånleende skruva lite på sina stämplar och fixa till sin biljettväska. För att till sist - ytterst motvilligt och långsamt - öppna dörrarna. Fem iskalla minuter senare. Hela tiden tittar föraren i smyg på oss utanför bussvärmen och njuter av förnedringen.


Varför detta nakna, oförställda hat? Varför måste vi behandlas som djur? Förmodligen har det något med mindervärdighetskomplex och människoförakt att göra, två av Stockholms Lokaltrafiks grundpelare. Har du ingen egen buss är du untermensch i SL:s bok och ska behandlas som en sådan. Bitte! Vänta i kyla macht frei. Raus!

torsdag 25 oktober 2007

Den ofrivilliga kontrollanten

Onsdag, en tunnelbanestation i Stockholm, 17.45

Hata SL:s representant kliver av tåget ut mot spärrarna. Den vanliga massan av folk tycks tjockare och långsammare än vanligt. irritationen är hög. Det visar sig att det är kontrollanter vid spärrarna, precis kring rusningstid smidigt nog.

Vid spärrarna står den sedvanliga sorgliga blandningen av socialfall, psykopater och travalkisar i kontrollantjackor. En av dem spänner ögonen i mig och ber om färdbeviset. Det falska SL-kortet visas fort, kontrollanten är givmild och bjuder på ett tack. Jag rör mig mot spärren, nu bara en meter bort.

Här står nästa uniformerade svin. Hon inte bara frågar om färdbeviset, hon tar tag i min arm. Här har hon begått ett rätt allvarligt brott, och vid liknande situationer tidigare har Hata SL svarat med en våldsspiral. Men idag räckte det med en blick. En blick spänd i kontrollantens ögon, som lyste av osäkerhet. Hon ville inte vara där. Hon visste att vad hon gjorde var fel. Hon skämdes.

Kära kontrollantäckel; Hata SL förstår er. Men ni måste våga säga ifrån. Höja rösten. Är ni normalbegåvade och läskunniga? Då är ni för bra för SL.


fredag 8 juni 2007

Väktare - underjordiska jurister

Grön linje mot Farsta, något år sedan

Efter en lyckad förfest var en Hata SL-skribent tilsammans med ett par vänner på väg in till centrala Stockholm för att festa. Med på tunnelbanefärden hade jag en öl. Det var kanske en Norrlands Guld. Förkastligt, kriminellt och förfärligt, eller hur?

Två väktare kliver på och ser mig dricka ölen. De följer sina regler och ber mig lämna över burken så att den kan hällas ut. Överlämning sker, och trots att allt borde vara utagerat så är det nu det spårar ur.

Väktarna ber att få titta på färdbeviset, vilket jag självklart säger nej till (kom ihåg, väktare är bara brevbärare i basker). Följande diskussion äger nu rum.

Väktare 1: Tycker du om att spela tuff inför dina kompisar?
Hata SL: Va?
Väktare 1: Ja, tycker du att du är tuff?
Hata SL: Nej, men jag tycker att ni borde läsa lite juridik.
Väktare 2: Haha, och det har du gjort eller?
Hata SL: Ja.
Väktare 1: Du kanske vill bli omhändertagen på nästa station?
Hata SL: Va?
Väktare 1: Vi kan omhänderta dig.
Hata SL: Nix, inte en chans.

Vad som sedan händer kan tyvärr inte skrivas i bloggform då det är något av en juridisk gråzon. Men kontentan är att trots att SL sanktionerar rättsvidrigt väktarvåld så går det att göra motstånd. Argumentera, ord mot ord, kropp mot kropp. Hatet mot SL är gränslöst, och kom ihåg att du har både moralisk och juridisk rätt på din sida.

onsdag 23 maj 2007

Pissfrågan

SLs bussförare har en grej de värnar om. Något som ligger dem varmt om hjärtat. En hederssak och yrkesstolthet. Är det kanske att komma i tid? Att sätta kunderna i första rummet eller köra försiktigt. Kanske att föregå med gott exempel i trafiken?

Näe. Frågan som tas upp på varje fackligt möte och på varje fikarast är Pissfrågan. SLs Bussförare vill nämligen som enda yrkesgrupp i världen ha möjlighet att pissa. Exakt hela tiden. Närsomhelst. Hursomhelst. Detta lika absurda som orimliga krav blir extra absurt när man ställer kravet mot andra yrkesgrupper.

När såg du senast en polis avvika från sin post för att lite slappt ställa sig och pissa på hötorget? När ber programledarna i direktsändning om en liten paus för att klämma ur sig en skvätt urin? När är Mc Donalds stängt för att alla plötsligt måste på toa?

Detta är bara ytterligare ett exempel på hur pundarna på Stockholms Lokaltrafik kräver att få särbehandlas jämfört med andra människor i sammhället.

En Lokaltrafik. Ett Folk. Och en jättestor inkontinens.

torsdag 21 december 2006

SL-anställda berättar - Del 2

Samme unge man som Hata SL tidigare berättat om hade i sin spärrvaktsutbildning en juridisk lektion tillsammans med de blivande fåntrollanterna. Visst låter det konstigt, men faktum är att man inom kriminella organisationer ofta har rätt bra koll på juridik, så även inom SL.

Under detta moment berättade en glad instruktör, med helt bortnoppade ögonbryn, om hur hon tyckte att de blivande kontrollanterna skulle få fast så många tjuvåkare som möjligt. Enligt henne var det bara att "fråga trevligt första gången, men om personen inte reagerar går det alltid att ställa sig i en ring runt honom".

Detta är ett klassiskt rättsvidrigt knep som kontrollantludren använder sig av. Om plankaren är omringad kan denne inte ta sig vidare utan att röra en kontrollant, och vips, så är det våld mot tjänsteman. Att denna teknik lärs ut på SL:s utbildningar är att jämföra med en prästutbildning som lär ut hur man enklast får av korgossens kläder eller en polisutbildning som visar hur man med telefonkataloger kan slå sönder någon så att skadorna mest blir invärtes.

Kom ihåg att du har den moraliska rätten på din sida när de omringar dig. Spring bara snabbt därifrån efter att du tagit itu med kontrollanterna, annars kan det bli torsk. Och framför allt, spring därifrån skrikandes "Hata SL".

fredag 15 december 2006

Hata SL avslöjar: Jangälv är spikmannen!


Idag fläks två stora nyheter ut i stockholmstidningarna: den beryktade spikmannen är gripen, och SL:s VD Lennart Jangälv åker ut med arslet före.

Ingen av tidningarna gör dock den vågade, men självklara parallellen: Jangälv är Spikmannen! Eftersom alla som jobbar i de övre skikten på SL är grovt kriminellt belastade (Jangälv inte undantagen, utan som alla andra dömd för bedrägeri då han låtit oss resenärer betala för hans frus lyxsemestrar till Hong Kong i oktober 2005) och hatar resenärerna kommer inte Jangälvs tilltag som någon direkt chock.

Efter att ha propagerat för misshandlande vakter, mordiska gulvästar och ständigt aspackade bussförare bestämde sig naturligtvis Jangälv till slut för att själv skrida till verket och börja skada och straffa resenärerna rent fysiskt också. För att undvika folkstorm sparkas sedan Jangälv innan gripandet av styrelsen. Och alla låtsas som att det regnar.

Om vår teori inte stämmer kan vi bara hälsa Jangälv välkommen till oss andra som dagligen blir bemötta av SL på det här sättet: att man förväntar sig något som SL sedan drar in utan någon förklaring eller motivering över huvud taget. Klart grabben blir bestört.

onsdag 6 december 2006

SL-anställda berättar - Del 1

Hata SL har träffat en ung man som genomgick den rigorösa utbildningen för att bli spärrvakt. I egenskap av att ha sett SL:s och Mongex helt fruktansvärda organisation på insidan såg han det som en självklarhet att berätta om några av de pissiga saker han var med om under sin tid som SL-anställd. Här kommer del 1.

Utbildningen genomfördes delvis tillsammans med blivande kontrollanter. Under en lektion visade läraren en bild på två graffitimålare. Den ena var i färd med att spreja en vagn och den andre tittade på, med ryggen vänd mot kameran. Läraren berättade: "Vet ni vad den här andre killen gör? Han onanerar!". Hata SL:s kontakt skrattade rakt ut, varpå läraren blev lite upprörd över att han skrattade åt hennes perversa fabel.

Självklart onanerade inte mannen. Oavsett vad man tycker om graffiti så förstår nog även den mest snedknullade individ att graffitimålare inte runkar till sina verk, inte mer än stjärtpastejen Lennart Jangälv smygpullar lite efter ett inställt tåg. Den enda sexuella upphetsningen som ens kan förekomma inom lokaltrafiken är den som uppstår när en kontrollant på något sätt förnedras. Då fontänorgasmar iallafall jag.

torsdag 30 november 2006

Växelfel - och 101 andra fabler från SL

Hur fan kan ett växelfel mellan T-centralen och Kungsträdgården sabba hela blåa linjen? Det är helt sanslöst hur SL tror att de kan komma undan med att idiotförklara tusentals resenärer på daglig basis. Varför inte erkänna att ett växelfel mellan två slutstaioner i ena änden av linjen omöjligt kan orsaka dubbelt så lång restid på resten av samma linje?

Det enda positiva med SL:s, till och med för dem, totala haveri den senaste tiden är att de inte verkar våga skicka ut kontrollanter i samma utsträckning. Fast lite synd också förstås, det är i de mest frustrerade och hatiska stunderna jag önskar att ett kontrollantsvin skulle dyka upp. Kontrollanterna är en av få företeelser i världen som rent objektivt är rätt igenom onda, och därför kan behandlas precis hur som helst.

Fast det är nästan lika illa att som medborgare pröjsa för sitt SL-kort och tyst acceptera SL:s och Connex klamydiadoftande kiss rakt i ansiktet varje dag. Hata SL!

tisdag 28 november 2006

SL-Profilen: Kjell Hultman

Den förra trygghetsansvariga SL hade hette Kjell Hultman och var en horunge av rang. Innan han mönstrade på på SL:s skuta var han någon sorts tveksam ultrahöger lobbyist från norrort med ett ganska så digert brottsregister i bagaget.


På sin post såg han bland annat till följande:

  • Att SL genom Metro förklarade att alla graffitimålare använde rökheroin för att hålla sig vakna på nätterna

  • Att SL anlitade väktarbolaget FALCK som tillsammans med Kjelle skapade ett personregister med graffitimålare och förföljde målare till deras hem och arbetsplatser. Självklart anmäldes både Kjelle och FALCK för detta.

  • Att Kjelle skrev på ett antal bluffakturor för FALCK och dessutom tog emot mutor för över 350.ooo kronor av samma företag. Detta gick till rättegång med fällande dom som följd.

Vi förstår att ni väljer att kalla den nya för "Peter". Det vore ju trist om denne "Peters" brottsregister också skulle råka läcka ut till allmänheten.

lördag 25 november 2006

Razziakontrollanten

Razziakontrollanten är en mer hänsynslös och flottigare variant av den vanliga kontrollanten. Razziakontrollanten uppträder i både uniform och i civila kläder (då oftast en fräck skinnjacka och Levis från -96).

Ett exempel på deras vidrighet var när jag och en vän stötte på en razzia vid Fridhemsplan. Jag hade för en gångs skull faktiskt betalat, dock inte min polare. När vi ser razzian vänder han sig genst om för att gå ner för rulltrappan. Men innan han hinner göra det börjar en civilklädd tjejkontrollant skrika högt och gällt "Aj! Han puttade mig! Han slår mig!", och peka på min vän.

Detta var självklart bara fria fantasier, men det räckte för att fyra lönnfeta razziakontrollanter skulle komma fram och trycka upp min vän mot väggen och fråga om han "gillar att spöa brudar". Jag ingrep givetvis, varpå ett smärre handgemäng uppstod. Som tur var lyckades min kompis då smita iväg, till razziakontrollanternas stora förtret. Jag flashade mitt kort, flinade och gick jag med.

Kontentan: Razziakontrollanterna har ett människovärde i nivå med Hitlers. Du har alltid all moralisk rätt på din sida i ett möte med dessa små virus.

onsdag 22 november 2006

Var är mina pengar?

Kära SL,

Ni är skyldig mig en stor summa pengar. Låt mig förklara. Under min gymnasieperiod i en obskyr Stockholmsförort var jag tvungen att ta en SL-buss för att komma till skolan. Problemet var att de hjärtlösa rövnyllena på SL inte direkt prioriterade att en massa förortskids skulle komma till skolan i tid, varför jag under TRE JÄVLA ÅR fick räkna med att bussen antingen bara åkte förbi för att den var överfull, eller att den helt enkelt inte dök upp. Detta ledde till många missade prov, sämre betyg än nödvändigt, och ett år på komvux för att plugga upp betygen. Det försenade också mitt inträde på arbetsmarknaden. Således:

Ett års studielån.......................45 000:-
Ett års utebliven inkomst............240 000:-
SUMMA.................................285 000:-

Jag förväntar mig pengarna inom kort SL, annars kommer jag att smutskasta er vid varje tillfälle som ges, jiddra med era kontrollanter, skita fullständigt i alla era regler och planka oavbrutet. Fast det gör jag ju redan. Hahaha! Pajasar!

tisdag 21 november 2006

Krossmongot i tunneln

"Jaaaaaaa, då kommer vi bli stående här några minuter, på grund av tåg framför."

På fullaste allvar är detta det min tub-chaufför sa i morse för att förklara att vi sitter fast i en tunnel. Denna mänskliga avskrädeshög tycker alltså att det faktum att vi har ett tåg framför oss i tunneln är skäl nog att försena ett par hundra resenärer till jobb och skola. När fan har man inte ett tåg framför sig i tunnelbanetrafiken?!

Istället för att lojt acceptera att SL är såna inkompetenta krossmongon när det kommer till planering borde tub-chauffören, och alla hans kollegor, resa sig upp, marchera till närmaste chef, och köra upp en bal med gratistidningar långt upp i vederbörandes chokladfabrik. Revolutionen måste komma, och det krävs att SL:s knegare säger ifrån när de känner sig manade att komma med pruttiga förseningsförklaringar till oss trafikanter.

torsdag 16 november 2006

Kontrollanten - ett möte, en konflikt

Hösten 2005, blå linjen mot Hjulsta

Efter en tids SL-kiss i ansiktet varje gång jag ville åka tub bestämde jag mig för att planka resten av året. Helt logiskt kan man ju tycka, för vem vill egentligen betala för att sitta i en plåtburk 50 meter under markytan i en timme för att ta sig några kilometer, omringad av lönnfeta idioter som MÅSTE sitta på HELA sätet?

Hur som helst kliver kontrollantmaffian på tuben. Den enda gången i Stockholms stadsbild du kan se två medelålders kurder chilla med en 19-årig fjunig chilenare, ett par klimakterie-rökhäxor, en etiopier med gigantisk mustasch och en före detta brevbärare från Haninge är just när en brokig grupp kontrollanter går på tåget.

Som den urbane Tarzan jag är kastar jag mig av tåget vid Västra Skogen. Men förgäves. De har sett paniken i mina ögon och hoppar av efter mig. Omringningen är oundviklig och följande ordväxling uppstår:

Man, 30: Hallå! Visa ditt färdbevis!
Jag: Det satt ingen i spärren när jag...
Man, 19: Hahaha! Ja ja, ska vi tro på det.
Jag: Det är sant, jag...
Kvinna, 45: Spela inte dum, visa legitimation tack.
Jag: Vem är dum, det är ni som inte kan föra ett normalt samtal?
Man 19: Hörru! Spela inte tuff din tönt!
Jag: Håll käften.
Man, 30: Vill du slåss eller? Kom, vi går upp och slåss!
Jag: Ja, det verkar som en bra idé tuffing. Här är mitt leg.
Man, 19: Shit, vilken idiot du är...


Den 30-årige mannen frustar som Ferdinand och blir bortföst av en av rökhäxorna. Bötern skrivs ut.

Jag viskar några onämnbara ord i 19-åringens öra. Han bleknar lite och försvinner bort i Västra Skogens grottor tillsammans med sina kollegor.

Tornet av hat mot SL fick ytterligare en våning.